Femörefortet - Oxelösunds kustförsvar


Spärrbataljon Bråviken - stabsplats Duvan  
Spärrbataljon Bråvikens förbandsmärke
   
Club Bråviken Faktasida
   
Oxelösunds kommuns ledningscentral  
   
Batteri Bråviken (BÅ) vid Kunghamn 7,5 cm m/57  
   
Pjäsplats för rörligt kustartilleri i Gamla Oxelösund Faktasida
   
Pjäsplats för rörligt kustartilleri vid Stora Flättna  
   
Minstation Ålbäcksudden  
   
Minstation Ljungholmen Faktasida
   
Minstation Lilla Runnskär Faktasida
   
Försvarsvärn på Stegeludden  
   
 Försvarsvärn på Brannäshalvön Faktasida
   
Hävringe  
   
6:e lätta robotbatteriet Fakta Rb 52
   
Bildkavalkad  
   


Del av en mycket detaljerad sovjetisk karta tryckt 1979 över Bråvikenområdet


Spärrbataljon Bråviken - Stabsplats Duvan

Spärrbataljon Bråviken
ansvarade för försvaret av Oxelösundsområdet under det kalla kriget och hade sin ordinarie stabsplats i det numera nedlagda bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund.


Spärrbataljon Bråvikens förbandsmärke


Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund


Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund


Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund


Den norra ingången till
bergrummet Duvan


Den norra ingången till bergrummet Duvan


Den södra ingången till bergrummet Duvan


Från bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund leddes under kalla kriget Spärrbataljon Bråviken med ansvar för försvaret av Oxelösund-Bråvikenområdet  2016-02-12


Den norra ingången till bergrummet Duvan  2016-02-12


Filmning pågår i bergrummet Duvan  2016-02-12


Det dieseldrivna elverket i bergrummet Duvan  2016-02-12


Fd Mobiliseringsförråd vid Aspa i Oxelösund


Fd Mobiliseringsförråd vid Aspa i Oxelösund


Militärtransport till Aspa i Oxelösund  1994-09-20


Club Bråviken

Club Bråviken bildades 1978 som en kamratförening för förbandet Spärrbataljon Bråviken.

Läs mer om Club Bråviken här!


Club Bråvikens standar


Club Bråvikens fanor är deponerade i Femörefortet av Vaxholms fästnings museum


Oxelösunds kommuns ledningscentral

Oxelösunds kommun hade precis som alla andra kommuner i landet under det kalla kriget en speciell ledningscentral som skulle användas i händelse av kris och krig. Ledningscentralen byggdes i slutet av 1970-talet.

Läs mer om Oxelösunds ledningscentral här!


Oxelösunds kommuns ledningscentral under det kalla kriget


Oxelösunds kommuns ledningscentral under det kalla kriget


Oxelösunds kommuns ledningscentral för civilförsvaret - Lägesrummet



Oxelösunds kommuns ledningscentral under byggnadstiden ca 1980



Batteri Bråviken (BÅ) vid Kunghamn 7,5 cm m/57


Från 1974 ingick Batteri Bråviken (BÅ) i krigsorganisationen, som nr 28 av 30 i serien av 7,5 cm batterier. I och med detta fanns det tre batterier som täckte hela Bråviken som försvar av Norrköping. Förutom Batteri Oxelösund (OD) på Femöre fanns också Batteri Arkösund (AD), ett 7,5 cm m/57 batteri på ön Bergön utanför Arkösund söder om Bråviken.

Batteri BÅ var ur serie 3 tillsammans med de 12 sist byggda. Modernare teknik gjorde att pjäserna nu sköttes helt individuellt med stöd av en eldledningscentral som låg flera hundra meter från själva pjäserna, och de hade endast radio/telekontakt med varandra. 1:a pjäs låg på ön Långholmen, dit en bro byggdes speciellt för detta ändamål. De övriga installationerna fanns på fastlandet förutom batteriets mätstation, som låg på Risskären i Bråviksmynningen.

Batterierna Bråviken och Arkösund tömdes och förseglades 1999/2000.

Hitta till Kungshamnsbatteriet:

Utgå ifrån Buskhyttan, SV Oxelösund. Åk där mot Hummelvik (skyltat) och när samhället tar slut höger mot Ålbäck. Följ skyltning tills Du kommer till Ålbäcks gård och parkera där på lämpligt ställe - ej på gårdsplanen. Vandra sedan vägen ut mot Kunghamns gård.
Denna väg är säkerligen förstärkt och underhållen av militären under årens lopp och efter några hundra meter kommer det första avtaget upp till höger. Den leder till 3:e pjäs. Öster om pjäsen finns en liten naturlig hamn med ett äldre ståvärn på västra bergskanten.

Eldledningsplatsen
I en brant höger kurva delar sig vägen och den västra går upp till eldledningsplatsen. Följ den vägen till dess slut, ca 100 meter, tittar man till vänster så ser man en gallring i skogen. Detta var placeringen för den fällbara antenn som ledningsplatsen använde. Fortsätt upp till vänster på kullen så står man på ledningsplatsen.

2:a pjäs
Fortsätt stamvägen ut mot Kungshamn, snart går vägen upp till 2:a pjäs vid ett kvarlämnat militärt förråd, numera använt av jordbrukaren. Halvvägs upp till 2:a pjäs finns ammunitionsförrådet till den pjäsen, fortfarande intakt och öppet. Lite längre upp går en stig mot öster som slutar i resterna av fundamentet till den TV-kamera som eldledningen använde sig av för att blicka ut över Bråviken. Uppe vid pjäsen ges utmärkt utsikt över Bråviken.

1:a pjäs på Långholmen
Fortsätt vidare genom Kungshamns gård. Bakom ladan placerades övningsstaben ofta vid övningar och på kullen till vänster efter bommen låg bemanningen i tält. Här fanns också skyddsrum som dock inte användes pga. fuktproblem, nu så igenfyllda att de knappt är skönjbara.
Fortsätt ut på bron över till Långholmen där 1:a pjäs låg. Bron är gjord för batteriet och vid flera övningar med batteriet placerades en 40 mm LV-akan (luftvärnspjäs) på bron för närskyddet.
Ammunitionsförrådet och ståvärn runt pjäsen syns fortfarande i terrängen (se bild), här fanns även ett skyddsrum eller en personbunker i direkt anslutning till ammunitionsförrådet.

GPS-positioner:

1:a pjäs: N 58.37.525 E 17.01.147.
2:a pjäs: N 58.37.535 E 17.00.511.
3:e pjäs: N 58.37.488 E 17.00.120.


Kungshamnsbatteriet låg på Kungshamnslandet vid Bråvikens mynning - här med eldröret från Femörefortets 3:e pjäs uppe th


Militärbron över till Långholmen och batteriets 1:a pjäsplats


Rester av ammunitionsförråd och ett ståvärn nära batteriets 1:a pjäsplats


Rester av ammunitionsförråd nära batteriets 1:a pjäsplats


Femörefortets utflykt till Kungshamn och Ålbäck på Tunabergshalvön
2005-02-12, här vid batteriets 1:a pjäsplats


Fundamentet till batteriets 1:a pjäs


Fd försvarsvärn vid batteriets 1:a pjäs


Utsikt i riktning mot Oxelösund från batteriets 1:a pjäsplats


Utsikt i riktning mot Norrköping från batteriets 1:a pjäsplats med fyren Kungshamn nedre


Militärbron från Långholmen


Mobiliseringsförråd nära batteriets 2:a pjäsplats


Mobiliseringsförrådet


Ammunitionsförråd nära batteriets 2:a pjäsplats


Fundamentet till batteriets 2:a pjäs


Fundamentet till 2:a pjäs


Fika på fd försvarsvärn vid 2:a pjäs  2012-11-16


Vägen till batteriets 3:e pjäs


Fundamentet till batteriets 3:e pjäs


Batteriets 3:e pjäsplats


Försvarsvärn strax öster om 3:e pjäs


Försvarsvärn strax väster om 3:e pjäs


Försvarsvärn strax väster om 3:e pjäs



Risskären i Bråvikens mynning där batteriet hade mätstation och radar


Risskären i Bråviksmynningen


På Risskären i Bråvikens mynning fanns Batteri Bråvikens mätstation med radar, TV mm under perioden 1974-1999


På Risskären i Bråvikens mynning fanns
Batteri Bråvikens mätstation med radar, TV mm under perioden 1974-1999



Utsikt från Femöre, Kungshamnslandet th, Marvikenverket på Vikbolandet skymtar tv
 


Pjäsplats för rörligt kustartilleri från 1944 i Oxelösund

Redan 1939 hade Tjeckiska Skodaverkens generalagent i Sverige föreslagit köp av 21 cm rörliga pjäser till Sverige. Efter några förvecklingar inköptes nio stycken pjäser som benämns 21cm m/42. Utbildning påbörjas och pjäsplatser byggs primärt längs syd och ostkusten, bl a vid Bråviken, dvs. Oxelösund, och är klart i slutet av 1944.

Den primära pjäsplatsen byggdes nära Gamla Oxelösund med tre betongplattor med tillhörande skyddsrum/ammunitionsdurk. Vidare användes även en central stridsledningscentral i ett bergrum. Betongplattorna gjordes så att endera pjäs 21 cm m/42 eller 15,2 cm m/37 kunde användas. Det kan även nämnas att en pjäsplats från första världskriget fanns här i närheten men den finns inga spår kvar av. Till varje rörlig pjäsplats finns även en reservställning, som i Oxelösunds fall låg vid Stora Flättna gård NV om Oxelösund. Där fanns samma typ av plattor och skyddsrum. Denna anläggning revs i april 2002. Mellan två sådana anläggningar kan det bli över 10 mil kabeldragning för samband. 21 cm pjäserna sköt ca 30 000 meter och vägde totalt 33 ton, vid transport uppdelade i tre enheter.

Pjäsplatsen i Gamla Oxelösund finns delvis bevarad, de tre ammunitionsdurkarna och ledningscentralen är igengjutna, medan plattorna finns kvar. I anslutning till pjäsplatsen finns också ett torn, ursprungligen avsett som mätstation. Tornet avvecklades 2007 och disponeras nu av Föreningen Femörefortet.

Läs mer om pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund här!


Hitta till pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund:

Utgå ifrån vägen ifrån Oxelösunds centrum mot gamla Oxelösund. När kolhögarna passerats på höger hand och järnvägen närmar sig går en liten väg in till vänster, som direkt passerar över SSAB:s industrispår. Kör in där och parkera vid den låsta bommen.
Gå sedan vägen upp på kullen in mot SSAB:s industriområde och snart kommer de 3 betongplattorna i tur och ordning med sina skyddsrum nära intill.

GPS-positioner:

1:a pjäsplats: N 58.40.008 E 17.07 502
2:a pjäsplats: N 58.40.052 E 17.07 447
3:e pjäsplats: N 58.40.073 E 17.07 361

Pjäsplatsen finns även beskriven i Fort & Bunkers rapport från Oxelösund.



Pjäsplattan för 2:a pjäs


Skyddsrum och ammunitionsdurk för 2:a pjäs, numera riven


Fd mätstationstornet


Utsikt över målområdet, inloppet till Oxelösund och Bråviken



Fd stridsledningscentralen (S-platsen) vid pjäsplatsen för rörligt kustartilleri i Gamla Oxelösund



Vägen upp till pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund



15,2 cm pjäs m/37, KA2 Rosenholm, Blekinge



21 cm pjäs m/42, KA2 Rosenholm, Blekinge


Pjäsplats för rörligt kustartilleri från 1944 vid Stora Flättna NV Oxelösund

Vid pjäsplatsen vid Stora Flättna gård NV om Oxelösund fanns samma typ av plattor och skyddsrum som vid pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund. Anläggningen revs i april 2002.


Fd militärvägen till Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Pjäsplattan för 1:a pjäs vid Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Originalfäste från 1944 vid pjäsplattan för 1:a pjäs vid Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Pjäsplattan för 2:a pjäs vid Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Pjäsplattan för 3:e pjäs med en tall i centrum vid Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Borrhål i berget vid Pjäsplatsen för rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund  2015-03-19


Det var pjäser av typen 15,2 cm pjäs m/37 som skulle användas vid Flättna under hela kalla kriget


Minstation Ålbäcksudden

Minstation Ålbäcksudden byggdes under 1992 och var den sista intakta delen av spärrbataljon Oxelösund, förutom Batteri OD, och revs under 2003 och 2004. Minstationsutrustningen var containermonterad och installerad i ett bergrum. På Ålbäcksudden fanns också en värnkanon m/74 för att skydda mineringen.

Det är den sista av bataljonens fyra minstationer och kontrollerade minspärren i Bråviken. De övriga låg på Lilla Runnskär för Örsbaken och SSAB:s hamn, på Ljungholmen för Oxelösunds hamn och på Kopparholmen söder om Arkösund.

Tidningen Södermanlands Nyheter rapporterade i en artikel 2004-03-17 om rivningen av minstationen under rubriken Bygge av förråd hotar friluftslivet!

Hitta till Ålbäcksudden:

Med utgångspunkt i Buskhyttan söder om Nyköping, följ skyltning mot Hummelvik. När du passerat genom samhället kommer det en skylt åt höger där det står Ålbäck. Kör ända fram till gården Ålbäck, parkera utmed vägen på lämpliga platser (finns ingen naturlig P-plats). Vandra fram till gården Ålbäck, vik av mot höger och följ bäcken som rinner ner till havet, gå på Sörmlandsleden när den ansluter och fortsätt mot SV. Snart ansluter grusvägar och man håller vänster för att komma ut mot minstationen och dess skyddsvärn.


Mitt i bild Ålbäcksudden strax väster om Kungshamnsbatteriet vid Bråviken där det så sent som 1992 byggdes en stor och toppmodern minstation för minering av farleden till Norrköping, vilken revs redan 2003/2004


Den lilla ön Mesen utanför Ålbäcksudden och fyren Ålbäcksgrund i förgrunden med Marvikenverket på Vikbolandet i bakgrunden


Minstation Ljungholmen

Minstationen vid Ljungholmen hade till uppgift att försvara inloppet till Oxelösunds hamn, se karta nedan.
Minstationen byggdes redan under andra världskriget och var i bruk fram till millenieskiftet.

30 st minor av typ K9 låg i två rader om 15 st vardera över inloppet.

I närheten av minstationen på Ljungholmen fanns en värnkanon m/74. Vid Färjeläget i Oxelösund fanns ytterligare en värnkanon m/74 som kunde skjuta ut mot hamninloppet.

Läs mer om minstationen på Ljungholmen här!


Karta


Minstationen vid Ljungholmen


Mina typ K9


Värnkanon m/74


Oxelösunds hamninlopp med Ljungholmen th


Oxelösunds hamninlopp med Ljungholmen i mitten th


Minstationen på Ljungholmen


Här vid Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund, på kullen mitt i bild, fanns en värnkanon m/74 under det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet


Här vid Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund, på kullen mitt i bild, fanns en värnkanon m/74 under det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet


Här vid Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund fanns en värnkanon m/74 under det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet


Minstation Lilla Runnskär

Minstationen vid Lilla Runnskär med uppgiften att försvara Örsbaken och inloppet till SSAB:s hamn i Oxelösund byggdes i mitten av 1980-talet och revs i början av 2000-talet.

Läs mer om minstationen på Lilla Runnskär här!


Minstationen vid Lilla Runnskär


Minstationen vid Lilla Runnskär


Minstationen vid Lilla Runnskär


Försvarsvärn på Stegeludden

På Stegeludden vid Gamla Oxelösund fanns ett antal värn för försvar av Oxelösunds och SSAB:s hamnar.


Stegeludden i Oxelösund - Fd försvarsvärn från 2:a världskriget  2017-04-10


Stegeludden i Oxelösund - Fd kanonvärn från 2:a världskriget  2017-04-10


Sjöfartsverkets ms Fyrbjörn passerar i leden förbi Stegeludden  2017-04-10


Stegeludden i Oxelösund - Fd kanonvärn från 2:a världskriget  2017-04-10


Stegeludden i Oxelösund - Fd försvarsvärn från 2:a världskriget  2017-04-10


Försvarsvärn på Brannäshalvön

På Runnmarsudden på Brannäshalvön vid Örsbaken fanns en av flera skansar med ett antal värn för försvar av Oxelösund-Nyköpings-området.

Läs om Försvarsvärnen på Brannäshalvön här!


Nedlagt försvarsvärn på Brannäshalvön


Hävringe

På Hävringe fanns under kalla kriget bl.a. en kustspaningsradar KSRR och ett antal försvarsvärn.

Rest från kalla krigets svenska invasionsförsvar på ön Hävringe utanför Oxelösund - Den gamla lotsstationen tv och båken på Hävringe th  2016-07-17


Rest från kalla krigets svenska invasionsförsvar på ön Hävringe utanför Oxelösund - Fyren på Hävringe  2016-07-17


Rest från kalla krigets svenska invasionsförsvar på ön Hävringe utanför Oxelösund  2016-07-17



Den gamla lotsstationen Hävringe 13 km utanför Oxelösund med den berömda båken mitt i bild och fyren tv  2011-08-25

Rester av en försvarsbunker på Hävringe
  2011-08-25

Utsikt från båken på Hävringe med fyren på Hävringe tv
  2011-08-25


Utsikt från båken på Hävringe under kalla kriget med fyren på Hävringe tv


Från dessa ramper i båken på Hävringe testsköt marinen robotar i början av 1960-talet
  2011-08-25


Hävringe  1996-08-07


Hävringe med båken och kustspaningsradar KSRR  1996-08-07


Lotshuset på Hävringe med en radar på taket  1994-06-22


Hävringe från gotlandsfärjan Gotlänningen  1965-09-28
 


6:e lätta robotbatteriet

Det 6:e lätta robotbatteriet var krigsplacerat i Oxelösund och var beväpnat med Sjömålsrobot Rb52. Batteriet opererade rörligt från öarna och stränderna utanför Oxelösund, tex Beten och Fågelskär.


6:e lätta robotbatteriet övar i Oxelösund 1983


Transportbåt m/Större (sk 200-båt)
användes för robotbatteriets transporter, här 1983 med skorstenarna från SSAB Oxelösund i bakgrunden
 

Sjömålsrobot Rb52, trådstyrd, räckvidd 3 km



Bildkavalkad



Militärtransport till Aspa i Oxelösund  1994-09-20



Gamla Nyköpingsvägen vid Stjärnholm vintern 1984. Trafiken rörde sig långsamt mot Oxelösund. Kolonner av militära bandvagnar försvårade säkra omkörningar. De klumpiga fordonen svängde in mot Stjärnholm. Oxelösundsbussen kunde därmed fortsätta sin färd, dock något försenad. (Pansarbandvagnar av typ Pbv 302 från P10 i Strängnäs)


Stridsvagnshinder vid Breviken i Oxelösunds hamn sommaren 1960


Stridsvagnshinder på Frösängs gärde i Oxelösund 1950, hinder som togs bort helt först ca 1960


Rester av stridsvagnshindren på bilden ovan vid Båggatan i Oxelösund   2015-02-25



Ett av de sista av de många stridsvagnshinder från andra världskriget som fanns i Oxelösund in på 1970-talet, placerat på norra sidan av motorvägsslutet precis före svängen upp på hamnbron  2014-11-02
 




 


Copyright Föreningen Femörefortet ©