Femörefortet - Oxelösunds kustförsvar under kalla kriget
Del av en mycket detaljerad sovjetisk karta tryckt 1979 över Bråvikenområdet
Spärrbataljon Bråviken -
Stabsplats
Duvan
Spärrbataljon Bråviken ansvarade för försvaret av
Oxelösundsområdet under det kalla kriget och hade sin
ordinarie stabsplats i det numera nedlagda bergrummet Duvan under
kyrkan
i
centrala Oxelösund.
Spärrbataljon Bråvikens förbandsmärke
Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund
Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund
Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund
Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund
Bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund
Den norra ingången till
bergrummet Duvan
Den norra ingången till
bergrummet Duvan
Den södra ingången till
bergrummet Duvan
Från bergrummet Duvan under kyrkan i centrala Oxelösund leddes under kalla
kriget Spärrbataljon
Bråviken med ansvar för försvaret av Oxelösund-Bråvikenområdet 2016-02-12
Den norra ingången till
bergrummet Duvan
2016-02-12
Filmning pågår i bergrummet Duvan 2016-02-12
Det dieseldrivna elverket i bergrummet Duvan 2016-02-12
Tidigare topphemliga telefonnummer - Duvan avser
bataljonsstaben i bergrummet under kyrkan i Oxelösund och Hit
avser Femörebatteriet/Femörefortet 2023-03-10
Fd Mobiliseringsförråd vid Sundsör i Oxelösund
Fd Mobiliseringsförråd vid
Sundsör i Oxelösund
Militärtransport till Aspa i Oxelösund 1994-09-20
Club Bråviken
Club Bråviken bildades 1978 som en kamratförening för förbandet
Spärrbataljon Bråviken.
Läs mer om Club Bråviken här!
Club Bråvikens standar
Club Bråvikens fanor är deponerade i Femörefortet av Vaxholms fästnings museum
Oxelösunds kommuns
ledningscentral
Oxelösunds kommun hade precis som alla andra kommuner i landet under det
kalla kriget en speciell ledningscentral som skulle användas i händelse
av kris och krig. Ledningscentralen byggdes i slutet av 1970-talet.
Läs mer om Oxelösunds ledningscentral här!
Oxelösunds kommuns ledningscentral under det kalla kriget
Oxelösunds kommuns ledningscentral under det kalla kriget
Oxelösunds kommuns ledningscentral under det kalla kriget
Oxelösunds kommuns ledningscentral för civilförsvaret - Lägesrummet
Oxelösunds kommuns ledningscentral under byggnadstiden ca 1980
Batteri Bråviken (BÅ) vid Kunghamn
7,5 cm m/57
Från 1974 ingick
Batteri Bråviken (BÅ) i krigsorganisationen, som nr 28 av 30 i serien av 7,5 cm
batterier. I och med detta fanns det tre batterier som täckte hela Bråviken som försvar av
Norrköping. Förutom Batteri Oxelösund (OD) på Femöre fanns också Batteri
Arkösund (AD), ett 7,5 cm m/57 batteri på ön Bergön utanför Arkösund söder om Bråviken.
Batteri
BÅ var ur serie 3 tillsammans med de 12 sist byggda. Modernare teknik gjorde att pjäserna nu sköttes helt individuellt
med stöd av en eldledningscentral som låg flera hundra meter från
själva pjäserna, och de hade endast radio/telekontakt med varandra. 1:a
pjäs låg på ön Långholmen, dit en bro byggdes speciellt för detta
ändamål. De övriga
installationerna fanns på fastlandet förutom batteriets mätstation, som låg på Risskären i Bråviksmynningen.
Batterierna Bråviken och Arkösund tömdes och förseglades 1999/2000.
Hitta till Kungshamnsbatteriet:
Utgå ifrån Buskhyttan, SV Oxelösund. Åk där mot Hummelvik (skyltat) och när
samhället tar slut höger mot Ålbäck. Följ
skyltning tills Du kommer till Ålbäcks gård och parkera där på lämpligt
ställe - ej på gårdsplanen. Vandra sedan vägen ut mot Kunghamns gård.
Denna väg är säkerligen förstärkt och underhållen av militären under
årens lopp och efter några hundra meter kommer det första avtaget upp
till höger. Den leder till 3:e pjäs. Öster
om pjäsen finns en liten naturlig hamn med ett äldre ståvärn på västra
bergskanten.
Eldledningsplatsen
I en brant höger kurva delar sig vägen och
den västra går upp till eldledningsplatsen. Följ den vägen till dess
slut, ca 100 meter, tittar man till vänster så ser man en gallring i skogen.
Detta var placeringen för den fällbara antenn som ledningsplatsen
använde. Fortsätt upp till vänster på kullen så står man på
ledningsplatsen.
2:a pjäs
Fortsätt stamvägen ut mot Kungshamn, snart
går vägen upp till 2:a pjäs vid ett kvarlämnat militärt förråd, numera
använt av jordbrukaren. Halvvägs upp till 2:a pjäs finns
ammunitionsförrådet till den pjäsen, fortfarande intakt och öppet. Lite
längre upp går en stig mot öster som slutar i resterna av fundamentet
till den TV-kamera som eldledningen använde sig av för att blicka ut
över Bråviken. Uppe vid pjäsen ges utmärkt utsikt över Bråviken.
1:a pjäs på Långholmen
Fortsätt vidare genom Kungshamns gård.
Bakom ladan placerades övningsstaben ofta vid övningar och på kullen
till vänster efter bommen låg bemanningen i tält. Här fanns också
skyddsrum som dock inte användes pga. fuktproblem, nu så igenfyllda att
de knappt är skönjbara.
Fortsätt ut på bron över till Långholmen där 1:a pjäs låg. Bron är gjord
för batteriet och vid flera övningar med batteriet placerades en 40 mm LV-akan (luftvärnspjäs) på bron för närskyddet.
Ammunitionsförrådet och ståvärn runt pjäsen syns fortfarande i terrängen
(se bild), här fanns även ett skyddsrum
eller en personbunker i direkt
anslutning till ammunitionsförrådet.
GPS-positioner:
1:a pjäs: N 58.37.525 E 17.01.147.
2:a pjäs: N 58.37.535 E 17.00.511.
3:e pjäs: N 58.37.488 E 17.00.120.
Kungshamnsbatteriet låg på Kungshamnslandet vid Bråvikens mynning - här
med eldröret från Femörefortets 3:e pjäs
uppe th
Militärbron över till Långholmen och batteriets 1:a pjäsplats
Rester av ammunitionsförråd och ett ståvärn nära batteriets 1:a pjäsplats
Rester av ammunitionsförråd nära batteriets 1:a pjäsplats
Femörefortets utflykt till
Kungshamn och Ålbäck på
Tunabergshalvön
2005-02-12,
här vid
batteriets 1:a pjäsplats
Fundamentet till batteriets 1:a pjäs
Fd försvarsvärn vid batteriets
1:a pjäs
Utsikt i riktning mot Oxelösund från batteriets 1:a pjäsplats
Utsikt i riktning mot Norrköping från
batteriets
1:a pjäsplats med fyren Kungshamn nedre
Militärbron från Långholmen
Mobiliseringsförråd nära batteriets 2:a pjäsplats
Mobiliseringsförrådet
Ammunitionsförråd
nära batteriets 2:a
pjäsplats
Fundamentet till batteriets 2:a pjäs
Fundamentet
till 2:a pjäs
Fika på fd försvarsvärn vid
2:a pjäs 2012-11-16
Vägen till batteriets 3:e pjäs
Fundamentet till batteriets 3:e pjäs
Batteriets 3:e pjäsplats
Försvarsvärn strax öster om 3:e pjäs
Försvarsvärn strax väster om 3:e pjäs
Försvarsvärn strax väster om 3:e pjäs
På berget mitt i bild syns resterna
av Kungshamnsbatteriets (KA-Batteri BÅ) 3:e pjäs 2018-09-23
Risskären i Bråvikens mynning där
batteriet hade mätstation
och radar
Risskären i Bråviksmynningen
På Risskären i Bråvikens mynning fanns
Batteri Bråvikens mätstation
med radar, TV mm under perioden 1974-1999
På Risskären i Bråvikens mynning fanns
Batteri Bråvikens mätstation
med radar, TV mm under perioden 1974-1999
På Risskären i Bråvikens mynning fanns
Batteri Bråvikens mätstation
med radar, TV mm under perioden 1974-1999
Utsikt från Femöre, Kungshamnslandet th,
Marvikenverket på Vikbolandet skymtar tv
Pjäsplats för rörligt
kustartilleri från 1944 i Oxelösund
Redan 1939 hade Tjeckiska Skodaverkens generalagent i Sverige
föreslagit köp av 21 cm rörliga pjäser till Sverige. Efter några förvecklingar
inköptes nio stycken pjäser som benämns 21cm m/42. Utbildning påbörjas
och pjäsplatser byggs primärt längs syd och ostkusten, bl a vid Bråviken,
dvs. Oxelösund, och är klart i slutet av 1944.
Den primära pjäsplatsen byggdes nära Gamla Oxelösund med tre
betongplattor med tillhörande skyddsrum/ammunitionsdurk. Vidare
användes även en central stridsledningscentral i ett bergrum.
Betongplattorna gjordes så att endera pjäs 21 cm m/42 eller 15,2 cm m/37
kunde användas.
Det kan även nämnas att en pjäsplats från första världskriget fanns här i närheten men den finns inga spår kvar av.
Till varje rörlig pjäsplats finns även en reservställning, som i
Oxelösunds fall låg vid Stora Flättna gård NV om Oxelösund. Där fanns
samma typ av plattor och skyddsrum. Denna anläggning revs i
april 2002. Mellan två sådana anläggningar kan det bli över 10 mil
kabeldragning för samband.
21 cm pjäserna sköt ca 30 000 meter och vägde totalt 33 ton, vid
transport uppdelade i tre enheter.
Pjäsplatsen i Gamla
Oxelösund finns delvis bevarad, de tre ammunitionsdurkarna och
ledningscentralen är igengjutna, medan plattorna finns kvar. I anslutning till pjäsplatsen finns också ett torn, ursprungligen
avsett som mätstation.
Tornet
avvecklades 2007 och disponeras nu av Föreningen Femörefortet.
Läs mer om pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund
här!
Hitta till pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund:
Utgå ifrån vägen ifrån Oxelösunds centrum mot gamla Oxelösund. När
kolhögarna passerats på höger hand och järnvägen närmar sig går en liten
väg in till vänster, som direkt passerar över SSAB:s industrispår. Kör
in där och parkera vid den låsta bommen.
Gå sedan vägen upp på kullen in mot SSAB:s industriområde och snart
kommer de 3 betongplattorna i tur och ordning med sina skyddsrum nära
intill.
GPS-positioner:
1:a pjäsplats: N 58.40.008 E 17.07 502
2:a pjäsplats: N 58.40.052 E 17.07 447
3:e pjäsplats: N 58.40.073 E 17.07 361
Pjäsplatsen finns även beskriven i Fort & Bunkers
rapport från Oxelösund.
Pjäsplattan för 2:a pjäs
Skyddsrum och ammunitionsdurk för 2:a pjäs, numera riven
Fd mätstationstornet
Utsikt över målområdet,
inloppet till Oxelösund och Bråviken
Fd
stridsledningscentralen (S-platsen) vid
pjäsplatsen för rörligt kustartilleri i Gamla Oxelösund
Vägen upp till pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund
15,2 cm pjäs m/37, KA2 Rosenholm, Blekinge
21 cm pjäs m/42, KA2 Rosenholm, Blekinge
Pjäsplats för rörligt
kustartilleri från 1944 vid Stora
Flättna NV Oxelösund
Vid
pjäsplatsen vid Stora Flättna gård NV om Oxelösund fanns samma typ av plattor
och skyddsrum som vid pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund.
Anläggningen revs i april 2002.
Fd militärvägen till Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund
2015-03-19
Pjäsplattan för 1:a pjäs vid Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund
2015-03-19
Originalfäste från 1944 vid pjäsplattan för 1:a pjäs vid Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund
2015-03-19
Pjäsplattan för 2:a pjäs vid Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund
2015-03-19
Pjäsplattan för 3:e pjäs med en tall i centrum vid Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund
2015-03-19
Borrhål i berget vid Pjäsplatsen för
rörligt kustartilleri vid Flättna NV om Oxelösund 2015-03-19
Det var pjäser av typen 15,2 cm pjäs
m/37 som skulle användas vid Flättna under hela kalla kriget
Minstation Ålbäcksudden
Minstation Ålbäcksudden byggdes under 1992 och var den sista intakta delen av spärrbataljon Oxelösund,
förutom Batteri OD, och revs under 2003 och 2004.
Minstationsutrustningen var containermonterad och installerad i ett bergrum. På Ålbäcksudden fanns också en
värnkanon m/74
för att skydda mineringen.
Det är den sista av bataljonens fyra minstationer och kontrollerade
minspärren i Bråviken. De övriga låg på Lilla Runnskär för Örsbaken och SSAB:s hamn, på
Ljungholmen för Oxelösunds hamn och på Kopparholmen söder om Arkösund.
Tidningen Södermanlands Nyheter rapporterade i en
artikel
2004-03-17
om rivningen av minstationen under rubriken Bygge av förråd hotar friluftslivet!
Hitta till Ålbäcksudden:
Med utgångspunkt i Buskhyttan söder om Nyköping, följ skyltning mot Hummelvik. När du passerat genom samhället kommer det en skylt åt höger där det
står Ålbäck. Kör ända fram till gården Ålbäck, parkera utmed vägen
på lämpliga platser (finns ingen naturlig P-plats). Vandra fram till
gården Ålbäck, vik av mot höger och följ bäcken som rinner ner till
havet, gå på
Sörmlandsleden
när den ansluter och fortsätt mot SV. Snart
ansluter grusvägar och man håller vänster för att komma ut mot minstationen och dess skyddsvärn.
Mitt i bild Ålbäcksudden strax väster om
Kungshamnsbatteriet vid Bråviken där det så sent som 1992 byggdes en stor
och toppmodern minstation för minering av farleden till Norrköping, vilken revs
redan 2003/2004
Den lilla ön Mesen utanför Ålbäcksudden och fyren Ålbäcksgrund i
förgrunden med Marvikenverket på Vikbolandet i bakgrunden
Minstation
Ljungholmen
Minstationen
vid Ljungholmen hade till uppgift att försvara inloppet till
Oxelösunds hamn, se karta nedan. Minstationen byggdes redan under andra världskriget och var i bruk fram
till millenieskiftet.
30 st minor av typ K9 låg i två rader om 15 st vardera över inloppet.
I närheten av minstationen på Ljungholmen fanns en värnkanon m/74.
Vid Färjeläget i Oxelösund fanns ytterligare en värnkanon m/74
som kunde skjuta ut mot
hamninloppet.
Läs mer om minstationen på
Ljungholmen
här!
Karta
Minstationen vid Ljungholmen
Mina typ K9
Värnkanon m/74
Oxelösunds hamninlopp med Ljungholmen th
Oxelösunds hamninlopp med Ljungholmen i mitten th
Minstationen på Ljungholmen
Här vid
Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund, på kullen mitt i bild, fanns en
värnkanon m/74 under
det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet
Här
vid Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund, på kullen mitt i bild, fanns
en
värnkanon m/74 under
det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet
Här
vid Färjeläget vid Gästhamnen i Oxelösund fanns en
värnkanon m/74 under
det kalla kriget från 1970-talet fram till slutet av 1990-talet
Minstation Lilla Runnskär
Minstationen vid Lilla Runnskär
med uppgiften att försvara Örsbaken och inloppet till SSAB:s hamn i
Oxelösund byggdes i mitten av 1980-talet och revs i början av
2000-talet.
Läs mer om minstationen på
Lilla Runnskär
här!
Minstationen vid Lilla Runnskär
Minstationen vid Lilla Runnskär
Minstationen vid Lilla Runnskär
Försvarsvärn på Stegeludden
På Stegeludden vid
Gamla Oxelösund fanns ett antal värn för försvar av Oxelösunds och
SSAB:s hamnar.
Stegeludden i
Oxelösund - Fd försvarsvärn från 2:a världskriget 2017-04-10
Stegeludden i
Oxelösund - Fd
kanonvärn från 2:a världskriget 2017-04-10
Sjöfartsverkets ms Fyrbjörn
passerar i leden förbi Stegeludden 2017-04-10
Stegeludden i
Oxelösund - Fd
kanonvärn från 2:a världskriget 2017-04-10
Stegeludden i
Oxelösund - Fd
försvarsvärn från 2:a världskriget 2017-04-10
Försvarsvärn på Brannäshalvön
På
Runnmarsudden på Brannäshalvön vid
Örsbaken fanns en av flera skansar med ett antal värn för
försvar av
Oxelösund-Nyköpings-området.
Läs om Försvarsvärnen på
Brannäshalvön här!
Nedlagt försvarsvärn på Brannäshalvön
Hävringe
På Hävringe fanns under kalla kriget bl.a. en
kustspaningsradar KSRR och ett antal försvarsvärn.
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund - Fyren på Hävringe 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund - Nytt och Gammalt -
Spaningsradar av typ
PS-640
och Båken på Hävringe från år 1750 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe utanför Oxelösund -
Sjöfartsverkets lotsbåt Pilot 212
SE i hamnen på Hävringe 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund - Rester av kalla
krigets stora svenska invasionsförsvar 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund - Rester av kalla
krigets stora svenska invasionsförsvar 2024-07-14
Den gamla lotsplatsen Hävringe
utanför Oxelösund - Rester av kalla
krigets stora svenska invasionsförsvar 2024-07-14
Hävringe utanför Oxelösund - fr v Fyren, Kustspaningsradarn, Båken
och Lotsbyggnaden 2023-08-30
Rest från kalla krigets svenska
invasionsförsvar på ön Hävringe utanför Oxelösund - Den gamla lotsstationen
tv och båken på Hävringe th 2016-07-17
Rest från
kalla krigets svenska invasionsförsvar
på ön Hävringe utanför Oxelösund - Fyren på Hävringe 2016-07-17
Rest från
kalla krigets svenska invasionsförsvar
på ön Hävringe utanför Oxelösund 2016-07-17
Den gamla lotsstationen Hävringe 13 km utanför Oxelösund med den berömda
båken mitt i bild och fyren tv 2011-08-25
Rester av en försvarsbunker på Hävringe 2011-08-25
Utsikt från båken på Hävringe med fyren på Hävringe tv 2011-08-25
Utsikt från båken på Hävringe
under kalla kriget med fyren på Hävringe tv
Från dessa ramper i båken på Hävringe testsköt marinen robotar i början
av 1960-talet 2011-08-25
Hävringe 1996-08-07
Hävringe med båken och kustspaningsradar KSRR 1996-08-07
Lotshuset på Hävringe med en radar på taket 1994-06-22
Hävringe från gotlandsfärjan Gotlänningen 1965-09-28
6:e
lätta robotbatteriet
Det
6:e lätta robotbatteriet var krigsplacerat i Oxelösund och var beväpnat
med Sjömålsrobot Rb52. Batteriet opererade rörligt från öarna och
stränderna utanför Oxelösund, tex Beten och Fågelskär.
6:e lätta robotbatteriet
övar i Oxelösund 1983
Transportbåt m/Större (sk
200-båt) användes för
robotbatteriets transporter, här 1983 med skorstenarna från SSAB Oxelösund i bakgrunden
Sjömålsrobot Rb52,
trådstyrd, räckvidd 3 km
|